En rörkoppling används för att sammanfoga två eller flera rördelar, ventiler eller instrument till ett tätt och sammanhängande system. Utöver att hålla tätt mot det strömmande mediet måste en industriell rörkoppling mekaniskt klara av systemets tryck, temperaturförändringar, vibrationer och mekaniska påfrestningar utan att lossna eller deformeras.

Skillnaden ligger i hur sammanfogningen och tätningen sker:

• Klämringskopplingar: Mekaniska kopplingar där en eller två ringar (klämringar) deformeras runt rörets utsida när muttern dras åt. Detta skapar en extremt tät och trycksäker mekanisk fog utan att röret behöver gängas eller svetsas.
• Gängkopplingar: Kopplingar där röret och rördelen skruvas ihop med gängor (t.ex. BSP eller NPT). Kräver gängtätning (t.ex. PTFE-tejp) och används främst i låg- till medeltryckssystem.

Rörkopplingar i rostfritt stål (t.ex. syrafast stål EN 1.4404/316L) bör väljas när mediet är korrosivt, vid höga temperaturer och tryck, eller i krävande miljöer som kemisk industri, offshore och livsmedelsproduktion. För mindre aggressiva medier som kylvatten eller tryckluft kan mässing, segjärn eller plastkopplingar ofta vara mer kostnadseffektiva alternativ.

Att en rörkoppling är axiellt låst (även kallat dragfast) innebär att den mekaniskt förhindrar att rören glider isär när systemet sätts under tryck. Detta är kritiskt i system med höga tryck eller där rören utsätts för vibrationer och rörelser, då det inre trycket annars strävar efter att pressa isär rörskarven.

Temperaturförändringar orsakar termisk expansion, vilket gör att rör och kopplingar expanderar och drar ihop sig. Om materialen i röret och kopplingen inte matchar, eller om kopplingen inte klarar av dessa rörelser, kan spänningar uppstå som leder till läckage eller materialutmattning. Vid stora temperatursvängningar krävs kopplingar och packningar godkända för det specifika temperaturomfånget, alternativt flexibla rörkopplingar med inbyggd kompensationsförmåga.